Hoppa till innehåll
Sök
Logga in till Openetti
Sök

Arbetslöshetsförsäkringen försvagas för delvis sysselsatta

De nya nedskärningarna i arbetslöshetsförsäkringen trädde i kraft i början av september. De som drabbas hårdast av nedskärningarna är delvis sysselsatta, deltidsarbetande eller de som har kortvariga anställningar, samt branscher där deltidsarbete är vanligt. Deltidsarbete eller att ta emot kortvariga anställningar är inte längre lika lockande, och de nedskärningar i arbetslöshetsförsäkringen som genomfördes redan på våren verkar ha minskat mottagandet av dessa arbeten.

Förlängningen av arbetsvillkoret och graderingen av arbetslöshetsförsäkringen är de största förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen, men man bör inte undervärdera de nedskärningar som gjorts i arbetslöshetsförsäkringen för dem som är över 58 år. De nedskärningar som gjorts i år påverkar i praktiken alla arbetslösas försörjning betydligt – det finns knappast några vinnare bland de arbetslösa. De största förlorarna finns dock troligen bland dem som arbetar deltid.

Arbetslöshetskassornas samorganisation TYJ meddelade i slutet av augusti att antalet delvis sysselsatta bland dem som får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning har minskat (Andelen delvis sysselsatta bland mottagare av inkomstrelaterad ersättning har sjunkit – TYJ(du flyttar till en annan tjänst)). Förra året fick 99 000 personer dagpenning där arbetsinkomstens inverkan beaktades. Detta motsvarar 38 % av alla som får inkomstrelaterad ersättning. Antalet personer som arbetar deltid har dock minskat avsevärt sedan förra hösten.

Om förändringen är permanent och delvis sysselsättning minskar, kommer det att påverka både arbetssökande och arbetsgivare. Varje arbetstillfälle håller arbetslösa kvar i arbetslivet och kan i bästa fall leda till heltidsarbete. Under tiden med deltidsarbete har man också kunnat omskola sig, hitta en ny karriär eller få tillfällig flexibilitet i en utmanande livssituation.

De nedskärningar som gjorts i år påverkar i praktiken alla arbetslösas försörjning betydligt – det finns knappast några vinnare bland de arbetslösa. De största förlorarna finns dock troligen bland dem som arbetar deltid.

De flesta delvis sysselsatta söker dock heltidsarbete, och det är inte ett eget val. Deltidsanställda får ofta arbeta kvällar, nätter, skift och helger, vilket kan vara kopplat till negativa konsekvenser för välbefinnandet, särskilt om det handlar om ofrivilligt deltidsarbete. Dessutom är ofrivilligt deltidsarbete ofta kopplat till arbetsfattigdom. Nedskärningar i arbetslöshetsförsäkringen för dessa personer kommer att märkas inte bara genom försämrade levnadsförhållanden för individer och familjer utan också genom ett ökat behov av andra samhällsstöd.

Deltidsarbete är en möjlighet för arbetsgivare att söka flexibilitet i arbetskraftskostnaderna, vilket är anledningen till att det tidigare har funnits incitament i arbetslöshetsförsäkringen för att ta emot deltidsarbete. Till exempel inom servicebranscherna är det viktigt att snabbt hitta anställda även för kortvariga anställningar eller deltidsarbete. Deltidsarbetarnas ställning på arbetsmarknaden har också varit så svag att det ofta är just bland dem som man hittar arbetstagare till mindre önskvärda arbetsuppgifter och arbetsskift.

I våras försvann skyddsdelen på 300 euro från arbetslöshetsförsäkringen, vilken säkerställde att det lönade sig att ta emot även små deltidsjobb. Arbetsinkomster under 300 euro påverkade inte dagpenningen alls. Även om lönen var 500 euro, minskade endast 100 euro av den summan det inkomstrelaterade stödbeloppet.

Ur sysselsättningsperspektiv är det viktigt att utnyttja och ta emot varje arbetstillfälle. Den inkomstrelaterade dagpenningen som erbjuds av arbetslöshetskassorna kommer även fortsättningsvis att ge ett betydande skydd under arbetslösheten.

En betydande nedskärning i arbetslöshetsförsäkringen, särskilt för deltidsanställda och låginkomsttagare, är graderingen av arbetslöshetsförsäkringen. I graderingen minskar den inkomstrelaterade dagpenningen ju längre arbetslösheten pågår. Dagpenningen sänks första gången efter att man har fått arbetslöshetsdagpenning för 40 arbetslösa dagar, då minskar dagpenningen med 20 procent. Dagpenningen sänks igen med 25 procent av den fulla inkomstrelaterade dagpenningen när man har fått den för 170 arbetslösa dagar. För dem som får en låg inkomstrelaterad dagpenning innebär graderingen att inkomstdelen försvinner helt, och endast grunddelen, som motsvarar grunddagpenningen, blir kvar att betala ut.

Exempel på gradering när en persons månadslön har varit 1400 €/mån. I exemplet hänvisas till beloppet för full dagpenning.

Den nuvarande ändringen av arbetsvillkoret kommer också att påverka arbetslöshetsförsäkringen för delvis sysselsatta negativt. Ändringarna i arbetsvillkoret kommer att skära ner arbetslöshetsförsäkringen för en stor del av dem som arbetar deltid eller har tidsbegränsade anställningar på ett svårt förutsägbart sätt. Arbetslösa kommer allt oftare att behöva överväga om det är värt att ta emot vilket jobb som helst, när det är svårt att på förhand bedöma hur det påverkar arbetslöshetsförsäkringen.

Ur sysselsättningsperspektiv är det viktigt att utnyttja och ta emot varje arbetstillfälle. Den inkomstrelaterade dagpenningen som erbjuds av arbetslöshetskassorna kommer även fortsättningsvis att ge ett betydande skydd under arbetslösheten. Vi är här på kassan för att hjälpa och vägleda varje medlem. Jag hoppas att våra medlemmar kontaktar oss när de har frågor om arbetslöshetsförsäkringen eller om förändringar känns svåra att förstå.

Uppbyggnad av arbetsvillkoret baserat på arbetsinkomster
Den beräknade månadslönen fastställer storleken på dagpenningen, så det är lätt att se förändringens förlorare från ovanstående beräkningar – de som arbetar deltid

Jenni Korkeaoja

Direktör för Arbetslöshetskassan

En människonära traillöpare som njuter av den starka vårsolen och fågelkvitter.

jenni.korkeaoja@opetusjatiede.fi

Läs nästa