Här följer den andra delen i vår artikelserie med vanliga
frågor som vi fått. Artikelserien tar upp återkommande och aktuella frågor i
små portioner, med några frågor åt gången. Följande frågor har varit
återkommande i vår medlemstjänst, från årsskiftet till idag.

Du kan också hitta svaret på din fråga på vår webbplats,
under “Ofta frågat”. De vanligaste frågorna är indelade i ämnesområden, till
exempel i fråga om inkomstrelaterad dagpenning -> Ofta frågat om
inkomstrelaterad dagpenning.

1. Jag funderar på att säga upp mig på
grund av (anledningen). Blir det karens? Har jag rätt till inkomstrelaterad
dagpenning genast efter att anställningsförhållandet har upphört?

Arbets- och näringsbyrån utreder den sökandes
arbetskraftspolitiska förutsättningar och beslutar om en eventuell karenstid,
dvs. en period utan ersättning på grund av att den sökande har sagt upp sig
utan giltig orsak. Utredningen görs på basis av lagen om utkomstskydd för
arbetslösa som fastställer giltiga orsaker för att lämna arbetet. Eftersom det
är TE-byrån (arbets- och näringsbyrån) som beslutar om karensen bör du kontakta
din regionala TE-byrå för att få närmare uppgifter den eventuella karensen. Du
hittar också mer information på TE-byråns webbplats.

2. Varför har en självrisktid satts igen?
Vad betyder självrisktid?

Arbetslöshetsdagpenning kan betalas ut först efter
självrisktiden. Självrisktiden är en period som motsvarar fem arbetslösa
vardagar, som ska uppfyllas under 8 på varandra följande kalenderveckor. Om du
arbetar deltid under ansökningstiden beräknas självrisktiden utifrån antalet
timmar så att tiden motsvarar fem hela arbetslösa dagar.

Självrisktiden fastställs första gången som du ansöker om
inkomstrelaterad dagpenning, samt därefter högst en gång om året när du på nytt
uppfyller arbetsvillkoret på 26 veckor. Kassan följer med hur ditt
arbetsvillkor ackumuleras i samband med att dina ansökningar behandlas. När
arbetsvillkoret uppfylls sätts en ny självrisktid, om det behövs. Samtidigt
granskar man om den lön som ligger till grund för dagpenningen ska fastställas
på nytt. Av dessa orsaker kan självrisktiden sättas på nytt även om du har fått
inkomstrelaterad dagpenning fortlöpande.

Självrisktiden sattes medan den tillfälliga lagändringen
till följd av coronaläget var i kraft 16.3–31.12.2020, men inkomstrelaterad
dagpenning betalades ut för självrisktiden. Det här har skapat förvirring nu
när dagpenning i regel inte längre betalas ut för självrisktiden.

3.  Jag är permitterad i flera perioder.
Räcker det med att jag har lämnat in permitteringsmeddelandet och angett
permitteringsperioderna i min första ansökan? Ska jag göra en skild ansökan för
varje period?

Inkomstrelaterad dagpenning ska alltid sökas skriftligen.
Det räcker inte med att endast meddela om arbetslöshet eller permittering.
Efter den första ansökan ska man fylla i en fortsatt ansökan. Din rätt till
inkomstrelaterad dagpenning avgörs först efter att vi har fått din ansökan med
bilagor samt utlåtandet från TE-byrån. Du ska alltså göra en skild ansökan
efter varje permitteringsperiod. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa
ska inkomstrelaterad dagpenning sökas senast inom tre månader. Anvisningar för
hur du fyller i din ansökan för permitteringsperioden finns på vår webbplats
under Inkomstrelaterad dagpenning -> Permittering.

4. Jag vill bli alterneringsledig, hur ska
jag gå till väga?

Ta först reda på om du uppfyller villkoren om du vill bli
alterneringsledig. För att få alterneringsledighet måste du vara fast anställd
på heltid och din arbetstid ska vara minst 75 % av arbetstiden för
heltidsarbete. Du måste också ha arbetat för samma arbetsgivare i 13 månader
före alterneringsledigheten, samt ha en arbetshistoria på minst 20 år. Du kan
kontrollera längden på din arbetshistoria från arbetslöshetskassan. Via Openet
kan du be kassan om ett skriftligt utlåtande om din arbetshistoria. I ditt
meddelande ska du ange ditt födelsedatum, när du planerar att börja
alterneringsledigheten samt din nuvarande hemadress. Detaljerade villkor och
begränsningar för alterneringsledighet finns på kassans webbplats.

Alterneringsledighet är dock i första hand en avtalsfråga
mellan dig och din arbetsgivare. Kom skriftligen överens om ledigheten med din
arbetsgivare och fyll i alterneringsavtalet. Formuläret finns på TE-byråns
(arbets- och näringsbyråns) webbplats. Kontakta därefter TE-byrån, som utreder
din rätt till alterneringsledighet och ger ett utlåtande till kassan. Skicka de
bilagor som behövs till TE-byrån.

Skicka en ansökan för hela alterneringsperioden till kassan
när din alterneringsledighet närmar sig. Det är enklast att ansöka om
alterneringsersättning via Openet. Bifoga en kopia av ditt alterneringsavtal.
Vi får dina löneuppgifter från inkomstregistret från och med 1.1.2020, så i
princip behöver du inte bifoga dina löneuppgifter för 52 veckor. Om du själv
eller en familjemedlem idkar företagsverksamhet behövs en kopia av senast
fastställda beskattningsbeslut samt ett utlåtande från TE-byrån (arbets- och
näringsbyrån) om att det inte finns hinder för betalning.

Alterneringsersättningen betalas ut retroaktivt i
perioder om antingen fyra kalenderveckor eller en månad. Den första
betalningsperioden kan vara kortare eller längre beroende på
handläggningssituationen.