Helsingin Sanomat har publicerat en artikel om hur företagsverksamhet påverkar utkomstskyddet. Artikeln fokuserade på den s.k. arbetskraftspolitiska bedömningen, dvs. arbets- och näringsbyråns bedömning om företagsverksamhetens sysselsättande effekt. Hur skiljer sig den arbetskraftspolitiska bedömningen av företagsverksamheten från bedömningen av arbete som utförs i egenskap av löntagare och hur påverkas rätten till inkomstrelaterad dagpenning av detta?
Om man blir arbetslös medan bisysslan fortsätter
Om man har haft en bisyssla som företagare, kommer arbets- och näringsbyrån att utreda hur den företagsverksamhet som har idkats vid sidan av förvärvsarbetet påverkar möjligheten att ta emot ett nytt förvärvsarbete. Tillräckligt lång jämnlöpande historia av förvärvsarbete på heltid och företagsverksamhet betyder i regel att företagsverksamheten anser utgöra en bisyssla. I dessa fall kan inkomstrelaterad dagpenning betalas ut jämkad med inkomsten från företagsverksamheten. Om den jämnlöpande historian inte är tillräckligt lång, kan företagsverksamheten ses som en huvudsyssla. I dessa fall kommer någon inkomstrelaterad dagpenning inte att utbetalas även om förvärvsarbetet på heltid har upphört. Det tar tid att få ett utlåtande från arbets- och näringsbyrån eftersom det är fråga om situationer som ska utredas från fall till fall.
Om man sysselsätts efter det att man har blivit arbetslös
Om man sysselsätts som företagare, kommer arbets- och näringsbyrån att utreda hur den påbörjade företagsverksamheten påverkar möjligheten att ta emot ett nytt förvärvsarbete. I och med att det inte finns någon jämnlöpande historia med förvärvsarbete enligt ovan, kan företagsverksamheten anses utgöra en huvudsyssla, även om verksamheten inte ännu – eller kanske inte alls – genererar inkomster. Det tar tid att få ett utlåtande från arbets- och näringsbyrån eftersom det är fråga om situationer som ska utredas från fall till fall.
Kan man få en s.k. skyddsdel för den jämkade dagpenningen?
Från och med början av 2014 tillämpas en s.k. skyddsdel till den jämkade dagpenningen. I praktiken betyder det att bruttoinkomster på högst 300 euro per månad inte påverkar den inkomstrelaterade dagpenningen under en dagpenningsperiod på en månad.
Hur skulle situationen kunna förbättras?
Utredare som har arbetat på uppdrag av arbets- och näringsministeriet har föreslagit, att en första bedömning av den sysselsättande effekten av företagsverksamhet skulle ges först efter att företagsverksamheten har pågått i 4 månader. Förslagen innebär också flera andra propositioner för att lösa utmaningarna med att kombinera förvärvsarbete och företagsverksamhet. Ytterligare information om utredarnas förslag hittar du i vår uppdatering från slutet av december.