1. Den maximala varaktigheten av dagpenningsperioden förkortas från 500 dagar till 400 dagar eller 300 dagar beroende på längden av arbetshistorian för vår medlem som blir arbetslös. 

Förändringen gäller sådana maximitider för dagpenningen i vilka den första dagpenningdagen infaller efter 1.1.2017. 

• Maximitider som inletts under 2016 eller tidigare förkortas inte på basis av denna ändring. 

Förändringen gäller situationer där vår medlem söker dagpenning för första gången samt även situationer där maximitiden har inletts 2016 eller innan, och efter detta uppfyller medlemmen på nytt arbetsvillkoret.  

• Maximitiden är 300 dagar, om vår medlem har arbetshistoria av högst 3 år innan han uppfyller arbetsvillkoret för första gång eller uppfyller den igen.
• Maximitiden är 400 dagar, om vår medlem har över tre års arbetshistoria innan han uppfyller arbetsvillkoret för första gång eller uppfyller den igen. 
• Maximitiden är 500 dagar, om vår medlem har fyllt 58 år innan han uppfyller arbetsvillkoret och om han har arbetshistoria för minst 5 år under dom sista 20 år. 

Denna ändring har en inverkan för våra medlemmar, eftersom den nuvarande maximitiden 500 dagar gäller endast dom som redan fyllt 58 år. Den vanligaste maximitiden blir troligen 400 dagar. 

Däremot är det mycket vanligt att våra medlemmar uppfyller arbetsvillkoret igen efter dagpenningsbetalningen har börjat. Detta kan man göra genom att arbeta deltid eller visstid, genom att vikariera eller arbeta mellan permitteringarna. På grund av detta har våra medlemmar goda möjligheter att förflytta sig från 300 dagars maximitid till 400 dagars maximitid och även eventuellt till 500 dagars maximitid. 

2. Självrisktiden förlängs från fem vardagar till sju vardagar. 

Ändringen gäller situationer där självrisktiden inleds 1.1.2017 eller senare. 

Denna ändring har en inverkan för våra medlemmar, eftersom regler om de situationer man måste uppfylla självrisktiden och hur självrisktiden kalkyleras ändrades inte. I fortsättningen är självrisktiden 7 vardagar i stället för 5 vardagar, och eftersom vi kalkylerar självrisktiden baserad på tiden utan arbete, uppfylls självrisktiden långsammare om man har t.ex. deltidsarbete, jämfört om man är helt arbetslös. 

Ändringen påverkar speciellt dom som blir permitterade, om permitteringen är planerad på det sätt att man blir permitterad för enskilda dagar, eftersom självrisktiden bör uppfyllas inom 8 kalenderveckors period. Vi yrkar alla de arbetsplatser som redan har bestämt om permitteringarna att kontrollera, om det efter att lagändringen träder i kraft är möjligt att uppfylla den 7 dagar lång självrisktiden inom i lagen stadgad 8 kalenderveckors period.

3. Rätten att efter en lång arbetshistoria erhålla en förhöjningsdel slopas. 

Förändringen gäller situationer där arbetet upphör 1.1.2017 eller senare. 

• Om arbetet upphör senast 31.12.2016 kan en förhöjd förtjänstdel efter en lång arbetshistoria ännu betalas inom övergångsperioden som upphör 30.6.2017. 
• Förhöjningsdelens storlek skärs ner omedelbart fr.o.m. 1.1.2017 på samma sätt som förhöjningsdelen som man kan få under tiden för sysselsättningsfrämjande service. 

Denna förhöjningsdel har inte ofta utbetalats till medlemmarna i Lärarnas arbetslöshetskassa eftersom ett arbets- eller tjänsteförhållande som upphör efter en visstidsanställning inte berättigar till en förhöjning även om arbetshistorian är lång. Pga. detta har ändringen inte någon större effekt om man granskar våra medlemmar som grupp. Den kan dock utgöra en stor skillnad i ekonomin för enstaka medlemmar. 

4. Förhöjningsdelen som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service skärs ner från 58/35 procent till 55/25 procent. 

Förändringen gäller omedelbart fr.o.m. 1.1.2017 vid utbetalning av den förhöjda förtjänstdelen. Förändringen gäller alltså även i en sådan situation när servicen på basis av vilken förhöjningsdelen betalas ut har inletts innan lagändringen trädde i kraft.