På vilket sätt förändras den inkomstrelaterade dagpenningen vid årsskiftet?

Om alla de ändringar som regeringen föreslagit för riksdagen förverkligas blir det 1.1.2017 flera ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa än vad som gjorts på länge. I följande sammanfattning berättar vi hur ändringarna enligt vår uppfattning kommer att inverka på erhållandet av inkomstrelaterad dagpenning. 

Ändringar som inverkar på uppkomsten av rätt till inkomstrelaterad dagpenning och dess belopp och varaktighet:

1. Den maximala varaktigheten av dagpenningsperioden förkortas från 500 dagar till 400 dagar eller 300 dagar beroende på längden av arbetshistorian för vår medlem som blir arbetslös. 

• Förändringen gäller sådana maximitider för dagpenningen i vilka den första dagpenningdagen infaller efter 1.1.2017. Maximitider som inletts under 2016 förkortas inte på basis av denna ändring. 
• Förändringen gäller även en situation där maximitiden har inletts 2016 och efter detta uppfyller medlemmen på nytt arbetsvillkoret.  
• RP 113/2016 rd

2. Självrisktiden förlängs från fem vardagar till sju vardagar. 

• ändringen gäller situationer där självrisktiden inleds 1.1.2017 eller senare. 
• RP 113/2016 rd

3. Rätten att efter en lång arbetshistoria erhålla en förhöjningsdel slopas. 

• Förändringen gäller situationer där arbetet upphör 1.1.2017 eller senare. 
• Om arbetet upphör senast 31.12.2016 kan en förhöjd förtjänstdel efter en lång arbetshistoria ännu betalas inom övergångsperioden som upphör 30.6.2017. 
• Denna förhöjningsdel har inte ofta utbetalats till medlemmarna i Lärarnas arbetslöshetskassa eftersom ett arbets- eller tjänsteförhållande som upphör efter en visstidsanställning inte berättigar till en förhöjning även om arbetshistorian är lång. 
• RP 113/2016 rd

4. Förhöjningsdelen som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service skärs ner från 58/35 procent till 55/25 procent. 

• Förändringen gäller omedelbart fr.o.m. 1.1.2017 utbetalning av den förhöjda förtjänstdelen. Förändringen gäller alltså även i en sådan situation när servicen på basis av vilken förhöjningsdelen betalas ut har inletts innan lagändringen trädde i kraft. 
• RP 113/2016 rd

5. Lönesubventionerat arbete bidrar i fortsättningen svagare till att uppfylla arbetsvillkoret

• Lönesubventionerat arbete godkänns inte i sin helhet till arbetsvillkoret som utgör en förutsättning för erhållande av inkomstrelaterad dagpenning, istället tas i regel endast 75 procent av arbetsveckorna i anställningsförhållandet med i arbetsvillkoret.
• i. Ett undantag utgörs av situationer där kommunen har haft förpliktelse att sysselsätta en person och där det lönesubventionerade arbetet fortsättningsvis bidrar för varje vecka till att uppfylla arbetsvillkoret.
• Enligt regeringens proposition är syftet att aktivera personer som anställts med hjälp av subventioner att söka sig till den öppna arbetsmarknaden under och efter det lönesubventionerade arbetet.
• RP 209/2016 rd

6. Bestämmelserna om jämkad dagpenning ändras för bestämda situationer med sysselsättning inom företagsverksamhet.

• Inkomst från företagsverksamhet på heltid i högst två veckor ska jämkas. 
• Förändringen gäller situationer där företagsverksamheten i sig förhindrar mottagande av lönearbete enligt villkor som i allmänhet tillämpas på arbetsmarknaden, men detta hinder är kortvarigt – dvs. varar i högst två kalenderveckor.
• Denna förändring har sannolikt inte någon stor inverkan på situationen för medlemmarna i Lärarnas arbetslöshetskassa eftersom den vanligaste bedömningen av företagsverksamhet för våra medlemmar är biverksamhet, varvid det redan nu är möjligt att betala ut jämkad dagpenning.
• Enligt förslaget skulle dylik företagsverksamhet dock inte bidra till självrisktiden varvid exempelvis företagsverksamhet som bisyssla i två veckor kan skjuta upp fastställandet av självrisktiden.
• Ändringen gäller en period av företagsverksamhet som inleds 1.1.2017 eller senare.
• RP 209/2016 rd

7. En lönesänkning av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker försvagar inte den inkomstrelaterade dagpenningen.

• Ändringen gäller situationer där ett s.k. överlevnadsavtal har ingåtts på arbetsplatsen av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker och i avtalet har överenskommits om en sänkning av lönen utan att arbetstiden förkortas.
• Bestämmelsen grundar sig på det s.k. konkurrenskraftsavtalet.
• På arbetsplatsen bör iakttas tillämpligt förhandlingsförfarande och avtalet ska vara skriftigt.
• Ändringen skulle träda i kraft 1.1.2017.
• RP 209/2016 rd

Ändringar som gäller särskilt frivilliga studier

1. Förhöjningsdelen som betalas ut för en period av frivilliga studier skärs ned från 58/35 procent till 55/25 procent. 

• Ändringen gäller direkt fr.o.m. 1.1.2017 utbetalning av den förhöjda förtjänstdelen även i sådana situationer då servicen utifrån vilken förhöjningsdelen betalas ut har inletts före lagändringen trädde i kraft.
• RP 113/2016 rd

2. Kostnadsersättning (9 eller 18 euro/dag) faller bort för personer som studerar frivilligt med inkomstrelaterad dagpenning.

• Ändringen gäller frivilliga studier där den på studier baserade rätten till inkomstrelaterad dagpenning inleds 1.1.2017 eller senare.
• Om frivilliga studier med stöd av inkomstrelaterad dagpenning har inletts senast 31.12.2016 är det möjligt att betala ut en kostnadersättning.
• RP 209/2016 rd

3. Perioden som stöds förlängs till högst 48 månader, dock endast om syftet med studierna är att avlägga den grundläggande utbildningens lärokurs.

Ändringar i de arbetskraftspolitiska skyldigheterna och påföljderna för mottagare av dagpenning till följd av klandervärt förfarande (Arbets- och näringsbyrån ger tilläggsinformation)

1. Bestämmelsen om pendlingsregion hävs helt och hållet. 

• I fortsättningen definieras förpliktelsen att ta emot arbete i regionen i resetid. På motsvarande vis kan endast resetiden ha en inverkan vid bedömning av giltig orsak i samband med att arbetstagaren lämnar sitt arbete.
• Ändringen är avsedd att träda i kraft 1.1.2017.
• RP 210/2016 rd

2. Regional rörlighet, dvs den tid som mottagare av dagpenning är skyldig att använda för arbetsresor

• En person har rätt att vägra ta emot erbjudet arbete och i vissa situationer att säga upp sig från arbetet, om de dagliga arbetsresorna. 
• i. vid heltidsarbete skulle överstiga i genomsnitt 3 timmar och 
• ii. vid deltidsarbete i genomsnitt två timmar
• Om denna genomsnittliga tid som används till arbetsresan inte överskrids kan följden av vägran vara en tidsperiod utan ersättning, dvs. en karens
• Ändringen skulle tillämpas i situationer där en person har vägrat ta emot arbete eller har lämnat sitt arbete 1.1.2017 eller senare. 
• RP 210/2016 rd

3. Eftersom bestämmelsen om pendlingsregion hävs, försvinner möjligheten att lämna sitt arbete utan att gå miste om inkomstrelaterad dagpenning i sådana situationer där arbetsplatsen är belägen utanför pendlingsregionen. 

• I fortsättningen, om en person lämnar arbetet på grund av arbetsresan och tiden som går åt till den, är resetiden en giltig orsak att lämna arbetet endast, om de dagliga arbetsresorna vid heltidsarbete överstiger i genomsnitt tre timmar och vid deltidsarbete i genomsnitt två timmar.
• Om tiden för arbetsresor inte överskrids blir påföljden för personen som lämnar sitt arbete en 90 eller 60 dagar lång tidsperiod utan ersättning (karens).
• Ändringen tillämpas, om 
• i. personen lämnar sitt arbete 1.1.2017 eller senare och
• ii. om personen lämnar sitt arbete inom tre månader från att anställningsförhållandet inleddes, eller
• iii. om platsen där arbetet utförs ändras under anställningsförhållandet (tidsmässig förbindelse till bytet av plats för utförande ska finnas)
• RP 210/2016 rd

4. Tidsperioden utan ersättning (karensen) blir längre, om den arbetssökande vägrar ta emot en säker arbetsplats

• Idag är karensen för vägran 60 dagar (30 dagar om arbetet är avsett att fortgå högst 2 veckor). 
• I fortsättningen skulle tidsperioden utan ersättning vara 90 dagar, om mottagaren av dagpenning vägrar ta emot arbete. Det handlar om en dylik situation till exempel om
• i. Mottagaren av dagpenning vägrar skriva under ett arbetsavtal eller
• ii. Personen inte infinner sig på arbetsplatsen på den första arbetsdagen
• Både 60 dagars karens och 30 dagars karens blir också kvar
• I fortsättningen skulle vidare tidsperioden börja räknas först 30 dagar efter att personen vägrat ta emot arbete för andra än för permitterade eller personer som är arbetslösa på grund av en orsak som jämställs med permittering. 
• i. ändringen gör det möjligt att undvika en tidsperiod utan ersättning, om mottagaren av dagpenning inleder arbetet
• Ändringen tillämpas, om vägran sker 1.1.2017 eller senare.
• RP 210/2016 rd

5. Skyldigheten att ta emot heltidsarbete skärps

• I fortsättningen föreligger skyldighet att ta emot ett heltidsarbete även då lönen för arbetet, efter avdrag av kostnader som beror på att hen tar emot arbetet (i praktiken resekostnader), blir mindre än den inkomstrelaterade dagpenning som annars betalas till hen. 
• När arbetslösheten börjar har personen dock en tre månader lång skyddstid under vilken denna bestämmelse inte tillämpas.
• Vägran att ta emot arbete leder till en tidsperiod utan ersättning (karens) på 90, 60 eller 30 dagar.
• Ändringen tillämpas, om vägran sker 1.1.2017 eller senare.
• RP 210/2016 rd

6. Skyldigheten att använda egen bil för arbetsresor utvidgas (förutsatt att personen har egen bil)

• Efter ändringen, om mottagaren av dagpenning har till sitt förfogande en egen eller familjens bil, bedöms tiden som i genomsnitt går åt till arbetsresan utifrån resetiden som görs med bil.
• i. Om mottagaren av dagpenning inte har en bil till sitt förfogande behöver hen inte skaffa en bil
• Vägran att ta emot arbete leder till en tidsperiod utan ersättning (karens) på 90, 60 eller 30 dagar.
• Ändringen tillämpas, om vägran sker 1.1.2017 eller senare.
• RP 210/2016 rd

7. Arbetslösa blir förpliktade att delta i all service som erbjuds dem

• För närvarande gäller skyldigheten s.k. sysselsättningsfrämjande service som definieras grundligt i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förteckning).
• I fortsättningen skulle skyldigheten gälla även annan service än denna sysselsättningsfrämjande service, om
• i. det handlar om service som arbetskraftsmyndigheten har anskaffat eller köpt, och
• ii. syftet med servicen är att förbättra den arbetssökandes möjligheter till sysselsättning
• Enligt regeringens proposition kan det handla om till exempel yrkesvals- eller karriärhandledning.
• Ändringen tillämpas, om vägran sker 1.1.2017 eller senare.
• RP 210/2016 rd

8. Ny arbetsprövning, dvs. rekryteringsprövning tas i bruk för utvärdering av lämpligheten

• Den varar högst en månad.
• Rätt till inkomstrelaterad dagpenning under prövningen, men inte kostnadsersättning eller förhöjningsdel.
• Det är fråga om en möjlighet men inte en skyldighet, med andra ord leder vägran att delta i en dylik arbetsprövning inte till en tidsperiod utan ersättning
• i. en tidsperiod utan ersättning skulle fortfarande gälla en normal arbetsprövning
• Tillämpas 1.1.2017–31.12.2018.
• RP 209/2016 rd

9. Periodiska intervjuer var tredje månad

• Intervju av den arbetssökande bör alltid ordnas efter att arbetslösheten pågått utan avbrott i tre månader och därefter alltid efter tre månader av oavbruten arbetslöshet. 
• I samband med intervjun av den arbetssökande bör alltid sysselsättningsplanen eller en ersättande plan granskas.
• RP 209/2016

Mottagande av arbete stöds med en ny förmån, rörlighetsbidraget