Bestämmelsen om vem som betraktas som företagare vid tillämpningen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa kommer att ändras. En del av de situationer där personen anses vara sysselsatt i eget arbete kommer i fortsättningen att bedömas på basis av bestämmelserna om företagsverksamhet. 

Det kan vara fråga om t.ex. frilansverksamhet utan arbetsavtal, vissa uppdragsavtal eller situationer där det inte finns något sådant arbetsavtalsförhållande som avses i arbetsavtalslagen. Ändringen kan gälla våra medlemmar som är verksamma som t.ex. föreläsare eller som sysselsätter sig genom ett andelslag. 

Vi kan ge ytterligare information om ändringens effekter när behandlingen av regeringens proposition har avslutats i riksdagen. Enligt motiveringarna till regeringens proposition skulle ändringen dock inte ha någon inverkan på bedömningen av sådan verksamhet med hänsyn till rätten till dagpenning eller när verksamheten betraktas som bisyssla, varpå våra medlemmar kan ha rätt till s.k. jämkad dagpenning. 

Du hittar ytterligare information om företagsverksamhet och inkomstrelaterad dagpenning i enlighet med den gällande lagstiftningen från vår webbplats under punkten Företagsverksamhet och eget arbete.  

2. Relationen mellan skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier och rätten till inkomstrelaterad dagpenning preciseras

Med ändringen skulle i lagen om utkomstskydd för arbetslösa tas in en bestämmelse om att en verkställande direktör kan ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning på grund av arbetslöshet. Rätten skulle dock inte gälla permitteringar. Riksdagsledamöter skulle inte ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning, och därmed inte heller någon skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. 

3. Övriga ändringar

I samband med den s.k. pensionsreformen skulle lagen om utkomstskydd för arbetslösa ta ställning till effekten av vissa nya pensionsförmåner på den inkomstrelaterade dagpenningen. Dessa ändringar avses träda i kraft i början av 2017. Vidare planeras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa vissa andra ändringar som inverkar på tillämpningen, men dessa kommer enligt vår nuvarande uppfattning inte att påverka våra medlemmar. 

1. Arbetshistoria som villkor för alterneringsledighet, alterneringsledighetens längd och ledighetsperiod

Det föreslås att den tid i arbete som är villkoret för alterneringsledighet förlängs från 16 år till 20 år. Avsikten är att den maximala längden på ledigheten förkortas från 360 dagar till 180 kalenderdagar. Det föreslås att alterneringsledigheten i fortsättningen inte längre kan periodiseras, utan hela den planerade ledigheten ska hållas i en enda period. 

2. Ersättningens storlek

Den högre ersättningsnivån skulle slopas, och i fortsättningen ska alterneringsersättningens nivå för alla alterneringslediga vara 70 procent av arbetslöshetsdagpenningen. 

3. Ikraftträdande

Om propositionen godkänns träder lagändringen i kraft 1.1.2016. Hur träder ändringarna i kraft i praktiken?

I regeringens proposition föreslås följande ikraftträdelsebestämmelse. 

Vid alterneringsledigheter som börjat senast 31.12.2015 tillämpas nuvarande lag, som möjliggör en periodisering av alterneringsledigheten och där längden på ledigheten är högst 360 dagar. Som arbetshistoria räcker 16 år. Om arbetshistorian är minst 25 år, kan ersättningsnivån vara 80 procent av arbetslöshetsdagpenningen. 

Vidare, om man kar kommit överens om alterneringsledighet innan lagen träder i kraft, dvs. senast 31.12.2015 OCH ledigheten börjar senast den 31 mars 2016, ska de äldre bestämmelserna enligt ovan tillämpas på ledigheten. Både villkoren för alterneringsavtalets datum och ledighetens startdatum ska vara uppfyllda. 

Om man har kommit överens om ledighet först 1.1.2016 eller senare, eller om ledigheten inleds 1.4.2016 eller senare oberoende av alterneringsavtalets datum, ska de ändrade bestämmelserna tillämpas på ledigheten.