Hoppa till innehåll
Sök
Logga in till Openetti
Sök

Utkomstskyddet för arbetslösa förnyas – vad ändras?

Hösten 2013 gavs två omfattande förslag till ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Även om lagarna inte ännu är stadfästa, är det sannolikt att följande ändringar kommer att verkställas eftersom riksdagsbehandlingen redan är på slutrakan.

För att inkomstrelaterad dagpenning ska kunna betalas ut till en löntagare förutsätts, att löntagaren som medlem hos oss har varit medlem i arbetslöshetskassan och varit i lönearbete en viss tid innan arbetslösheten började . Dessa förutsättningar kallas för medlems- och arbetsvillkor.

Detta arbetsvillkor förkortas för löntagare från 34 kalenderveckor till 26 kalenderveckor, dvs. till ca 6 månader inom 28 månader. Arbetsvillkoret kan alltså även i fortsättningen uppfyllas av flera anställningsförhållanden som inte behöver följa på varandra utan avbrott. Förkortningen av arbetsvillkoret berör de sökande av dagpenning hos vilka arbetsvillkoret uppfylls med minst en vecka under den kalendervecka som inleds 30.12.2013 eller efter det. Medlemsvillkoret förkortas på motsvarande sätt.

De förhöjningar av den inkomstrelaterade dagpenningen som betalas för tid som åtgår till sysselsättningsfrämjande service förtydligas. I fortsättningen betalas för tid som åtgår till att delta i servicen endast förhöjd förtjänstdel, men till ett högre belopp än tidigare. Med sysselsättningsfrämjande service avses bl.a. i en sysselsättningsplan avsedda studier på egen hand, arbetskraftsutbildning eller arbetslivsorientering. Någon separat förtjänstdel för omställningsskyddet finns inte längre efter årsskiftet, även om omställningsskyddet som en servicemodell för TE-byrån kvarstår.

Förhöjningsdelen på 100 dagar som betalas utgående från en lång arbetshistoria förkortas till 90 dagar, och dess nivå höjs till det utgående omställningsskyddets nivå. För att förhöjningsdelen ska kunna beviljas förutsätts att arbetstagaren sagts upp enbart av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker. I fortsättningen kan även en annan uppsägning från arbetsgivarens sida som inte grundar sig på arbetstagarens klandervärda förfarande berättiga till förhöjning. Kravet på arbetshistorians varaktighet (20 år) kvarstår oförändrat.

Förhöjningsdelen på 20 dagar som betalas i början av arbetslösheten avskaffas. Lärarnas a-kassa har betalat denna förhöjningsdel till flera medlemmar, eftersom den har kunnat beviljas även på grundval av ett anställningsförhållande för viss tid och deltidsarbete. En redan påbörjad rätt till förhöjningsdelen kan fortsätta över årsskiftet, men efter mars kan förhöjningsdelen inte längre betalas.

Den inkomstrelaterade dagpenningens varaktighet i fortsättningen beror på arbetshistorians längd. Om arbetshistorian underskrider 3 år är varaktigheten högst 400 dagar. Om arbetshistorian är minst 3 år lång är varaktigheten även i fortsättningen 500 dagar. Oberoende av vilken varaktighet som gett upphov till rätt på grund av arbetshistorian skulle en vägran att delta i sysselsättningsfrämjande service leda till att varaktigheten förkortas med 100 dagar. Den sista tiden (upp till 500 dagar) betalar vi i en situation med förkortning ett belopp som är lika stort som grunddagpenningen.

Den lägsta åldersgränsen för tilläggsdagar skulle höjas till 61 år för personer födda 1957 och efter det. Villkoren för att få tilläggsdagar bevaras i övrigt oförändrade.

Utkomsten för partiellt sysselsatta underlättas genom två åtgärder. För det första höjs det sammanlagda maximibeloppet för jämkad dagpenning och intjänad inkomst per betalningsperiod till 100 procent av lönen som ligger till grund för dagpenningen (för tillfället 90 procent). Till utkomstskyddet för arbetslösa fogas åter en s.k. skyddsandel, dvs. en andel av förvärvsinkomsten som inte beaktas vid jämkning. Denna skyddsandel utgör 300 euro i månaden, om tiden för ansökan för vår medlem är en månad, och 279 euro, om tiden för ansökan är fyra veckor. Först inkomster som överstiger detta skulle beaktas vid jämkning. Den inkomstrelaterade dagpenningen och lönen sammanräknade med jämkningsperioden kan emellertid vara högst lika stor som den lön som ligger till grund för dagpenningen. Om den lön som ligger till grund för dagpenningen är låg, kommer förvärvsinkomsten även i fortsättningen att inverka på hur mycket arbetslöshetskassan kan betala i dagpenning. Någon skyddsandel tillämpas inte på alterneringsersättning, och den gäller inte heller exempelvis förmåner som dras av från dagpenningen, såsom hemvårdsstöd.

Även i fråga om förnyad bestämning av självrisktiden och upprepade nya beräkningar av dagpenningens storlek önskas en ändring.

När arbetslösheten börjar bestäms en självrisktid, för vilken inkomstrelaterad dagpenning således inte betalas. En självrisktid bestäms även då arbetsvillkoret på 26 veckor uppfylls på nytt exempelvis utgående från deltidsarbete, arbete mellan permitteringsperioder eller visstidsanställning. Den här självrisktiden förkortas från nuvarande sju dagar eller från motsvarande tid till fem dagar eller till motsvarande tid och den fastställs i fortsättningen vanligtvis högst en gång om året.(paragrafet är uppdaterat den 6.2.2014)

Den inkomstrelaterade dagpenningens storlek beräknas utgående från de inkomster som föregick arbetslösheten när arbetslösheten börjar. Den inkomstrelaterade dagpenningens storlek beräknas även då arbetsvillkoret på 26 veckor uppfylls på nytt exempelvis utgående från deltidsarbete, arbete mellan permitteringsperioder eller visstidsanställning. Den inkomstrelaterade dagpenningen justeras när arbetsvillkoret uppfylls på nytt efter årsskiftet högst en gång om året. I fortsättningen leder ett högre avlönat arbete, när arbetsvillkoret uppfylls, inte alltid till en större dagpenning. Å andra sidan kan dagpenningen inte heller alltid minska när arbetsvillkoret uppfylls på nytt, vilket i vissa situationer gör det lättare för en person att ta emot ett arbete med lägre lön.

I beräkningen av den lön som ligger till grund för dagpenningen kommer att ske två ändringar. För det första inverkar en sänkning av lönen för viss tid av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker i vissa situationer inte sänkande på den inkomstrelaterade dagpenningen, om arbetstagaren senare permitteras eller dennes anställningsförhållande upphör. Det är fråga om en sådan situation då arbetstiden inte ändras men lönen minskar. Bestämmelsen är i kraft för viss tid, vid beräkning av den lön som ligger till grund för eventuell inkomstrelaterad dagpenning utgående från de löner som intjänats åren 2014 och 2015. En motsvarande visstidsbestämmelse var i kraft åren 2011 och 2012.

Den andra ändringen är av större betydelse för medlemmarna av Lärarnas a-kassa. Vid beräkningen av dagpenningens belopp har man inte alltid kunnat inkludera alla inkomster från bisysslor i lönen som ligger till grund för dagpenningen, eftersom lönerna har kunnat beaktas endast fram till maximiarbetstiden av det arbete som sysselsätter mest. I samband med beredningen av förslaget till lagändring har det framkommit att man efter årsskiftet kunde inkludera all intjänad lön i den lön som ligger som grund för dagpenningen. Om denna ändring genomförs kommer den att förbättra utkomsten för många medlemmar av Lärarnas a-kassa vid arbetslöshet.

Vi uppdaterar ändringarna på våra webbsidor, och samtidigt uppdaterar vi också anvisningarna för ansökan om inkomstrelaterad dagpenning. Vår elektroniska tjänst, Openetti, förnyas även från årsskiftet. På våra nätsidor finns ett meddelande när uppdateringarna är klara.

Vi önskar våra medlemmar god fortsättning på 2014!

Marjaana Maisonlahti

Kassadirektör